Åtta parametrar i en Biotopkartering med åtgärdsförslag

· Fältskiktet

Det finns en stark koppling mellan fältskiktsflora och för ståndorten naturliga skogstyper

· Potentiell, naturlig vegetationstyp

Den skogstyp som spontant etableras på en mark som inte aktivt påverkas av mänsklig aktivitet

· Vegetationssammansättning

De olika naturliga skogstypernas sammansättning förändras över tid. Denna process brukar benämnas skoglig succession och beskriver hur skogens sammansättning förändras över tid. Dessa förändringar sker generellt successivt och tenderar att gå mot mer skuggfördragande arter som kräver längre tid av inga eller begränsade störningar för att trivas.

Klassificering

Klimaxstadium

Trädarter, markvegetation och strukturer representerar i princip i sin helhet skogstypen

Sekundärstadium/Transformationsfas 

Sammansättningen av trädarter och strukturer utgörs till mer än hälften av arter som representerar det naturliga skogsekosystemets klimaxstadier. I övrigt utgörs beståndet av pionjärarter som ingår i det naturliga skogsekosystemet

Pionjärstadium 

Bestånden domineras av pionjärarter och eller tillsammans med sekundärträdarter som ingår i det naturliga skogsekosystemet.

Manipulerat klimaxstadium

Trädartssammansättningen består till mer än hälften av arter som ingår i det naturliga skogsekosystemets sekundär- eller klimaxstadium. Resten består av arter hemmahörande på andra marktyper, eller så karaktäriseras beståndet av att det är förändrat vad gäller dominerande arter eller strukturer

Manipulerat pionjärstadium.

Beståndet karaktäriseras av mer än hälften pionjära eller sekundära trädarter som ingår i det naturliga skogsekosystemet. Oftast dominerar pionjärträdarter. Resten av beståndet utgörs av exoter eller så karaktäriseras beståndet av att det avviker från markens naturliga vegetationstyp vad gäller dominerande arter eller strukturer.

Dominerat av icke naturliga trädarter.

Beståndet domineras av inhemska trädarter, men dessa arter innefattas inte av den för ståndorten naturliga vegetationstypen

Artificiell sammansättning - dominerat av främmande (exotiska) trädarter

Exempel på åtgärder:

a – c; Skogsskötseln bör eftersträva en så liten påverkan på bestånds-sammansättningen som möjligt.

d – e; Skogsskötseln bör generellt eftersträva en ökad artmångfald och mer diversifierad struktur.

f – g; Skogsskötseln bör eftersträva att på kort eller lång sikt styra över skogen mot en för platsen naturlig artsammansättning och struktur.

Åldersstruktur

En viktig karaktär hos naturskogar generellt är att de innehåller en viss åldersvariation.

Exempel på åtgärder:

Skapa en större åldersvariation.

Beståndsstruktur

Den vertikala strukturen är ett mått på beståndets skiktning. D v s om och i vilken omfattning det finns träd i olika höjd i beståndet.

Beståndets horisontella struktur är ett mått på vilken variation beståndet uppvisar i längdled.

Exempel på åtgärder

Öka strukturvariationen generellt.

Beståndets horisontella struktur är ett mått på vilken variation beståndet uppvisar i längdled. I en skog med en naturlik horisontell struktur står träden inte jämnt fördelade över ytan. De växer i stället grupperade i större eller mindre grupper

Exempel på åtgärder:

Gallra med starkt varierande intensitet över arealen

· Död ved

En uppskattning av volymen död ved görs för varje avdelning då död ved är en mycket central del av alla skogstypers substrat för biologisk mångfald.

Exempel på åtgärder:

Vindfällen som uppstår under kommande år lämnas utan åtgärd.

Spara träd som har låg vitalitet och/eller skador som bedöms leda till att de självdör.

Habitat

Olika objekt i skogen som erbjuder en speciell mikromiljö.

Exempel på åtgärder:

Avverka inte skadade träd.

Skogsbeståndets utvecklingsfas

Hur den interna konkurrensdynamiken i ett bestånd eller beståndsskikt utvecklas.

a. Obeskogat Gräs och buskar dominerar på en kalyta som ännu inte beskogatsa. 

b. Etableringsfas Trädplantor och i första hand pionjärarter etableras och successivt börjar ta över utrymmet från gräs och örter.

c. Kvalificeringsfas Tydligt vilka plantor som överlever och utvecklas till små träd. Antalet individer reduceras men kan fortfarande vara högt.

d. Selektionsfas mer tydlig reduktion av antalet individer. I början av denna fas sluts krontaket och de grövsta stammarna är ofta runt 20 cm i brösthöjd

e. Mognadsfas. Stammarna är typiskt mellan 20 – 40 cm grova

f. Permanent skog. mosaikartad struktur med grövre äldre stammar tillsammans med större eller mindre grupper av yngre träd.

a – c Här råder i princip ingen resursbrist då träd individernas antal och samlade biomassa inte är så omfattande

d beståndets biomassa har ökat och en viss resursbrist infinner sig som leder till en självgallring som kan resultera i att individer dör eller intar en mer tillbakadragen position i beståndet där de så att säga bidar sin tid inför kommande eventuella förändringar

e inte så stora förändringar vad gäller individantal eller inbördes struktur eftersom konkurrenssituationen mellan individerna är mindre påtaglig.

f Nu innehåller beståndet en variation av såväl stora stammar som växer tämligen autonomt och yngre individer eller grupper

Exempel på åtgärder:

a -b; Se till att det etableras trädplantor. Detta bör helst ske genom naturlig föryngring.

b – c; Inga åtgärder.

d; Gallra i senare delen av fasen

f; Skörd av grova stammar